Bli en bättre AI-redaktör

Bli en bättre AI-redaktör

Hur många gånger har du inte öppnat LinkedIn och att känt flödet är fullt av för perfekta inlägg? Du kanske redan reagerar på överanvändning av semikolon, långa bindestreck eller en ton som är märkligt felfri. Här listar vi de vanligaste fallgroparna vi ser när AI används utan tydligt redaktörskap.

Om du vill uppfattas som dig själv, med en röst som faktiskt är din, är det värt att läsa vidare. Vi menar inte att du ska sluta använda AI, tvärtom. I dag behöver de flesta kommunikationsavdelningar arbeta med AI för att vara konkurrenskraftiga. Tempot är högt och kraven på innehåll större än resurserna.

Poängen är inte att välja bort AI, utan att bli mer medveten om när det syns för tydligt. Dessutom kommer du att sticka ut mer om du använder din en egen röst i LinkedIns flöde av välputsade inlägg. Korrigera och var din egen redaktör. Ta denna lista till din hjälp!

För perfekt struktur och siffran tre

AI föredrar balans. Du har säkert sett det på LinkedIn. Resonemang byggs symmetriskt och siffran tre återkommer ständigt: tre argument, tre stycken eller tre värdeord i rad. Styckena är lika långa och meningarna lika välavvägda.

Resultatet blir språkligt korrekt och prydligt, men också förutsägbart.

Testa:

  • Se över hur meningarna är uppbyggda. Är de lika långa? Följer de samma rytm? Testa att korta en, förläng en annan.
  • Låt stycken vara olika längd, det är okej om det inte ser perfekt ut.
  • Välj ett argument och utveckla det, istället för att rada upp tre.
Bli en bättre AI-redaktör

Övertydlig dramaturgi

Många AI-texter inleds med en pedagogisk startmening som talar om vad som ska komma. Därefter följer ett uppdelat och nästan mallat resonemang. Vanliga inslag är dramatiserande korta meningar, ibland bara ett eller två ord för effekt. Retoriska frågor som inte tillför något. Summeringar som upprepar det som redan sagts. Det är kommunikativt korrekt. Men ofta övertydligt.

Testa:

  • Ta bort inledningen som förklarar vad du ska säga, börja där det är intressant istället.
  • Stryk retoriska frågor som inte tillför något.
  • Lita på att läsaren kan dra egna slutsatser.
Bli en bättre AI-redaktör

För mycket form och språkliga signaler som skaver

AI paketerar gärna innehåll snyggt, nästan för snyggt. Punktlistor med fetade ord, färdigformaterade bullets, tydliga mellanrubriker och emojis som ska lätta upp. Det ser genomarbetat ut.

Samtidigt återkommer vissa språkliga signaler: överanvändning av tankstreck, onaturlig versalsättning i rubriker, buzzwords och klichéer, fetade ord, tre exempel i rad nästan matematiskt placerade och en generös mängd emojis. Varje detalj kan vara rimlig i sig, men tillsammans försvinner rösten. Texten blir korrekt, men opersonlig.

Testa:

  • Ta bort hälften av formateringen.
  • Byt ut klichéer mot konkreta exempel.
  • Begränsa emojis eller strunta i dem helt.
  • Läs texten högt och hör om den låter som du.

Avsaknad av verklig erfarenhet

Den tydligaste signalen är ofta att texten saknar tyngd. Den låter rimlig, men inte levd. Det märks i att inga konkreta insikter verkar ha kostat något att formulera.

AI kan sammanfatta vad som sägs i en bransch. Den kan däremot inte ersätta erfarenhet av faktiska beslut, konflikter eller avvägningar.

Testa:

  • Lägg in ett eget konkret exempel.
  • Skriv vad som faktiskt var svårt.
  • Våga ta ställning, även om det inte är helt balanserat.
Bli en bättre AI-redaktör

För långt och för polerat

En annan fallgrop är att texten blir längre än den behöver vara, eftersom resonemangen tillåts breda ut sig, alla perspektiv inkluderas och varje tanke förklaras in i minsta detalj. Resultatet blir en text som är svår att invända mot, men också svår att minnas, just för att den inte prioriterar eller spetsar till något.  

Det mänskliga redaktörskapet gör ofta motsatsen genom att stryka det överflödiga, korta ner resonemanget och skärpa formuleringarna tills bara det mest nödvändiga återstår.

Testa:

  • Stryk 20 procent innan du publicerar.
  • Ta bort ett helt stycke.
  • Skärp en formulering så att den faktiskt betyder något.

Slutsats: Redaktörskapet är avgörande

I en AI-driven kommunikationsvardag är redaktörskapet den verkliga konkurrensfördelen. Det är där prioriteringarna görs och någon tar ansvar för helheten.

Det handlar om att våga skriva kortare, välja bort det överflödiga och acceptera att en text inte behöver vara perfekt för att vara trovärdig. Det mänskliga, med sina tydliga ställningstaganden, är ofta det som gör att en text faktiskt fastnar.

Vill du utveckla hur ni arbetar med AI?

Kontakta mig på emelie.omnell@talecontent.se