
Hur många gånger har du inte öppnat LinkedIn och att känt flödet är fullt av för perfekta inlägg? Du kanske redan reagerar på överanvändning av semikolon, långa bindestreck eller en ton som är märkligt felfri. Här listar vi de vanligaste fallgroparna vi ser när AI används utan tydligt redaktörskap.
Om du vill uppfattas som dig själv, med en röst som faktiskt är din, är det värt att läsa vidare. Vi menar inte att du ska sluta använda AI, tvärtom. I dag behöver de flesta kommunikationsavdelningar arbeta med AI för att vara konkurrenskraftiga. Tempot är högt och kraven på innehåll större än resurserna.
Poängen är inte att välja bort AI, utan att bli mer medveten om när det syns för tydligt. Dessutom kommer du att sticka ut mer om du använder din en egen röst i LinkedIns flöde av välputsade inlägg. Korrigera och var din egen redaktör. Ta denna lista till din hjälp!
AI föredrar balans. Du har säkert sett det på LinkedIn. Resonemang byggs symmetriskt och siffran tre återkommer ständigt: tre argument, tre stycken eller tre värdeord i rad. Styckena är lika långa och meningarna lika välavvägda.
Resultatet blir språkligt korrekt och prydligt, men också förutsägbart.
Testa:

Många AI-texter inleds med en pedagogisk startmening som talar om vad som ska komma. Därefter följer ett uppdelat och nästan mallat resonemang. Vanliga inslag är dramatiserande korta meningar, ibland bara ett eller två ord för effekt. Retoriska frågor som inte tillför något. Summeringar som upprepar det som redan sagts. Det är kommunikativt korrekt. Men ofta övertydligt.
Testa:

AI paketerar gärna innehåll snyggt, nästan för snyggt. Punktlistor med fetade ord, färdigformaterade bullets, tydliga mellanrubriker och emojis som ska lätta upp. Det ser genomarbetat ut.
Samtidigt återkommer vissa språkliga signaler: överanvändning av tankstreck, onaturlig versalsättning i rubriker, buzzwords och klichéer, fetade ord, tre exempel i rad nästan matematiskt placerade och en generös mängd emojis. Varje detalj kan vara rimlig i sig, men tillsammans försvinner rösten. Texten blir korrekt, men opersonlig.
Testa:
Den tydligaste signalen är ofta att texten saknar tyngd. Den låter rimlig, men inte levd. Det märks i att inga konkreta insikter verkar ha kostat något att formulera.
AI kan sammanfatta vad som sägs i en bransch. Den kan däremot inte ersätta erfarenhet av faktiska beslut, konflikter eller avvägningar.
Testa:

En annan fallgrop är att texten blir längre än den behöver vara, eftersom resonemangen tillåts breda ut sig, alla perspektiv inkluderas och varje tanke förklaras in i minsta detalj. Resultatet blir en text som är svår att invända mot, men också svår att minnas, just för att den inte prioriterar eller spetsar till något.
Det mänskliga redaktörskapet gör ofta motsatsen genom att stryka det överflödiga, korta ner resonemanget och skärpa formuleringarna tills bara det mest nödvändiga återstår.
Testa:
I en AI-driven kommunikationsvardag är redaktörskapet den verkliga konkurrensfördelen. Det är där prioriteringarna görs och någon tar ansvar för helheten.
Det handlar om att våga skriva kortare, välja bort det överflödiga och acceptera att en text inte behöver vara perfekt för att vara trovärdig. Det mänskliga, med sina tydliga ställningstaganden, är ofta det som gör att en text faktiskt fastnar.
Vill du utveckla hur ni arbetar med AI?
Kontakta mig på emelie.omnell@talecontent.se